Vad händer efter 25?
Jag märker redan konstiga blickar på stan och unga människor som skriker gammal gubbe bakom min rygg! Borde jag kolla efter en rullator? Framförhållning kanske?
Jag har varit otroligt seg under denna vecka som 25 år, kan det bero på att jag är halvvägs till 50, fem år kvar till 30? Hur överlever man? Jag tror att jag måste börja umgås med lite äldre människor, studera dem, analysera dem. Riktigt gå in på djupet med dem för att se vad det är som gör att de fortsätter leva i denna värld. Vad får dem att kämpa? Är inte livet slut för dem? Frågor, frågor, tiden är knapp! Rätt som det är står det en 30 åring och tittar tillbaka på mig när jag ser in i spegeln.
Fylledikt
Idag är jag ...
Halsen vet du!
Korthårig än en gång!
Do you?
Idag
Idag har jag agerat filmstjärna!
Idag har jag gymmat två gånger!
Idag har jag ätit mig mätt!
Idag ska jag äta honungsmelon!
Idag ska jag skicka ett mail!
Idag ska jag titta på en dålig film!
Idag ska jag sova!
Idag är jag go å gla!
And the Oscar goes to ...
Bästa Film:
Avatar
The Blind Side
District 9
An Education
The Hurt Locker
Inglourious Basterds
Precious: Based on the Novel Push by Sapphire
A Serious Man
Up
Up in the Air
Mitt val: Inglourious Basterds
Vem jag tror kommer vinna: Avatar
Tyvärr blir det nog såg att Avatar tar hem guldgubben för bästa film i år! En film som enbart är byggd på teknik, inget karaktärsberättande eller bra story, allt är snyggt, allt är kliché och även lite patrotisk, precis sånt som amerikanarna gillar. Nej, ge istället guldgubben till Tarantino som har skapat en fin film om judisk hämnd.
Bästa Regissör:
James Cameron, Avatar
Kathryn Bigelow, The Hurt Locker
Quentin Tarantino, Inglourious Basterds
Lee Daniels, Precious: Based on the Novel Push by Sapphire
Jason Reitman, Up in the Air
Mitt val: Quentin Tarantino
Vem jag tror kommer vinna: Kathryn Bigalow
I år är det "dags för en kvinna" att vinna. Om Kathryn vinner denna så är hon den första kvinnan som har vunnit en Oscar för bästa regissör.
Bästa Manliga Huvudroll:
Jeff Bridges, Crazy Heart
George Clooney, Up in the Air
Colin Firth, A Single Man
Morgan Freeman, Invictus
Jeremy Renner, The Hurt Locker
Mitt val: Jeff Bridges
Vem jag tror kommer vinna: Jeff Bridges
Jeff gjorde inte bara en av årets bästa insatser i Crazy Heart utan han har alltid varit grym. Nominerad fem gånger hittills. Detta är Bridges natt! Plus han sjunger själv i Crazy Heart, akademin gillar sånt skit. Sedan är han ju cool i verkligheten med, ungefär som The Dude!
Bästa Manliga Biroll:
Matt Damon, Invictus
Woody Harrelson, The Messenger
Christopher Plummer, The Last Station
Stanley Tucci, The Lovely Bones
Christoph Waltz, Inglourious Basterds
Mitt val: Christoph Waltz
Vem jag tror kommer vinna: Christoph Waltz
Finns det ens någon tvekan om vem som kommer ta hem bästa manliga biroll? Sofistikerad, lugn och skrämmande på samma gång. Han grabbar tag i en i öppningsscenen där han dricker mjölk, pratar lugnt medan han planerar en massaker. Sedan är han lysande filmen igenom.
Bästa Kvinnliga Skådespelare:
Sandra Bullock, The Blind Side
Helen Mirren, The Last Station
Carey Mulligan, An Education
Gabourey Sidibe, Precious: Based on the Novel Push by Sapphire
Meryl Streep, Julie & Julia
Mitt val: Sandra Bullock
Vem jag tror kommer vinna: Sandra Bullock
Jag kan inte säga mer än att Bullock var sjukt grym i denna filmen, något hon inte visat prov på innan. Guldgubben har hittat en ny älskarinna!
Bästa Kvinnliga Biroll:
Penelope Cruz, Nine
Vera Farmiga, Up in the Air
Maggie Gyllenhaal, Crazy Heart
Anna Kendrick, Up in the Air
Mo'Nique, Precious: Based on the Novel Push by Sapphire
Mitt val: Vera Farmiga
Vem jag tror kommer vinna: Mo'Nique
Vera Farmiga är sexig och intelligent, ibland är det det enda som räknas fast i detta fallet tar Mo'Nique (coolaste namnet denna kväll) hem guldgubben. Hon spelar en annan sorts ondska än Christoph Waltz (Inglourious Basterds). Hennes karaktär är mer realistisk och skrämmande. Plus att hon först vägrade att ställa upp i Oscars galan, bara det ger henne några extra plus.
Bästa Animerade Film:
Coraline
Fantastic Mr. Fox
The Princess and the Frog
The Secret of Kells
Up
Mitt val: Up
Vem jag tror kommer vinna: Up
Jag älskar Pixar men måste dem alltid vinna? Det ser ut så! Bästa animerade film kom till 2001 och Pixar har vunnit fyra gånger, alltså de har "bara" vunnit 50% av statyetterna. Men sedan håller deras filmer också hög klass. Första halvan av filmen är riktigt underbar och vacker, andra halvan känns som vilken äventyrs film som helst, men ändå magnifik. Även om Disney har börjat med handritning igen så är det Up som tar hem guldgubben i år.
Bäst Teknik:
Avatar, Joe Letteri, Stephen Rosenbaum, Richard Baneham and Andrew R. Jones
District 9, Dan Kaufman, Peter Muyzers, Robert Habros and Matt Aitken
Star Trek, Roger Guyett, Russell Earl, Paul Kavanagh and Burt Dalton
Mitt val: Avatar
Vem jag tror kommer vinna: Avatar
Här måste jag ändå ge Avatar cred. Den var vacker, dock inte lika vacker som jag förväntade mig. De har förbjudit filmen i Japan på grund av sin grönska, människorna därborta i öst får inte se något såhär vackert då kan de få för sig saker. Säg ja till apan, Japan! James Cameron skapade ny teknik för denna filmen och den har dragit in flera triljoner, akademin gillar pengar!
Här var lite av mina spekulationer inom några kategorier som kommer att visas inatt. Så håll i hatten och vakna kl. 2.35 inatt för då är det dags för Oscarsgalan! Själv ska jag även titta på kändisarnas kläder när de går röda mattan. Fruktsallad och druvsocker är uppladdat.
Gainomax Vs. Poweking Recovery
Den stod sidanom Gainomax och kostade hela 3kr mindre, snål som jag är fanns det bara ett alternativ. Powerking Recovery. Plus man fick ett sånt där litet fint sugrör till, som man får till MER.
När jag kom ut ur Hemköp så drog jag av plasten från sugröret, stack ner den i det där lilla hålet som sitter på toppen av förpackningen. Förväntningarna var höga, Powerkings energi dryck slår allt i hästvägar, den är även billigast!
Tyvärr måste jag säga att förväntningarna besvarades inte. Där Gainomax har lyckats med en fin smak av Milkshake har istället Powerking Recovery lyckats med en gräslig bismak av soja och alldeles för söt smak.
Jag tryckte ut lite ur sugröret och märkte att konsistensen var riktigt lik sperma och trögflytande, där Gainomax är mer len och flytande. Sist jag kollade efter så var jag inte sugen på att suga i mig sperma från ett litet sugrör, inte suga i mig det överhuvudtaget. Vad kan man då komma fram till detta? Gainomax regerar, Powerking Recovery åker direkt ner i soptunnan!
Även om Gainomax kostar 3kr mer, unna er dessa tre kronor för ni lär annars bli besvikna!
yummy yummy yummy i got love in my tummy!
Nästa söndag!
Hur som helst, den 82.a galan sänds om exakt en vecka. Hur laddade är ni? Själv ska jag redan nu börja förbereda druvsocker och fruktsallad.
You're so shiny! SHINY!!!
Day After Tomorrow
Day After Tomorrow
Alla katastroffilmer följer en mall och den ser ut på följande, jag kan faktiskt ta en film som exempel. Jag tar en av de mest klassiska, SOS Poseidon från 1972 med Gene Hackman. Den handlar om en stor lyxkryssare (Poseidon), alla är lyckliga och glada tills det kommer en stor flodvåg och vips så är båten upp och ner. Där har vi hotet, båten är upp och ner, det börjar forsa in vatten längst ner och enda sättet för att överleva är att ta sig uppåt. Det finns alltid två viljor, en som försöker leda gruppen åt ett annat håll (den onde) också filmens hjälte, oftast är det hjälten som offrar sig för att resten av gruppen ska kunna ta sig framåt, vilket alltid sker på slutet. Sedan när de har kommit ut ur båten så är filmen slut. En katastroffilm ser man för spänningen och det finns alltid ett nytt hinder i varje rum de kommer till. Men nu ska jag inte skriva om SOS Poseidon även om den är så mycket mer katastroffilm och bättre än Day After Tomorrow (åsikter, åsikter)
Så på med skidorna för nu ska vi ut på djup snö, ta även med skridskorna för det kan bli lite halt.
Day After Tomorrow handlar om Jack Hall (Dennis Quaid), en forskare som hänger till i Antarktis, han upptäcker att ett stort isblock har slitits sönder från resten av berget, men vad han inte vet är att det här isblocket har satt igång en stor klimatförändring som kommer att påverka hela jordklotet. Under tiden är hans son Sam (Jake Gyllenhaal) i New York på ett event med sina vänner. Där upptäcker dem att det har regnat non stop de tre senaste dagarna. Efter en rad väder relaterade katstrofer som att det regnar hagel stora som klot och tornados som drar med sig allt i sin väg så inser de flesta snart att en ny istid väntar dem. Medan alla försöker evakuera söderut så går Jack och två av hans vänner norrut för att göra ett tappert försök att rädda hans son, som inte bara har överlevt en massiv översvämning men också -100 grader väder som dödar vem som helst som vistas ute på ett fåtal sekunder.
Detta är ändå ingen typisk katastroffilm, visst den har ett hot. Den har en bad guy, vicepresidenten som inte tror på Jack, annars hade miljontals människor kunnat räddas. För att överleva måste människorna evakuera söderut (Mexico) men denna kamp får vi aldrig följa. Vi får snarare följa Jacks kamp att ta sig norrut till New York och denna kamp kan sammanfattas kort: De kör bil, hamnar i en snödriva, måste gå istället. Den ena trillar genom ett fönster som leder till ett stort shoppingcenter, han skär av sin lina för att inte alla ska följa med ner och dö. Där har vi den som offra sig för att de andra ska kunna ta sig framåt. De tältar, istiden närmar sig, de tar skydd i något rum, startar en liten eld för att försvara sig mot -100 grader kyla. Jack hittar sin son, istiden är över och filmen är slut.
Regissören Roland Emmerich försöker att skapa spänning och dramatik genom att klämma in korta bi-historier här och var. Som den cancersjuke pojken på det övergivna sjukhuset, som inte kan flyttas utan en ambulans. Eller de blodtörstiga, dataanimerade vargarna som känns helt missanpassade i denna typ av film. Dessa sidohistorier är helt onödiga i en katastroffilm där man vill se hur de kommer fram till smarta steg att överleva katastrofen, kampen. Inte genom att gömma sig inne på ett bibliotek. Det blir aldrig riktigt spännande och de enda häftiga scenerna i filmen är ”action” sekvenserna, när det regnar hagel, när tornados drar fram över L.A. och förstör allt i sin väg. Den stora översvämningen i New York och när isen drar över staden. Det är även här som Emmerich har lagt filmens budget på för skådespelarna är inte speciellt övertygande i sina roller. Dennis Quaid vill så gärna vara den där actionhjälten, den misstrodde forskaren samt den hittills ständigt försummande fadern. Tyvärr är han inte speciellt trovärdig i någon av rollerna. Emmy Rossum och Jake Gyllenhaal försöker göra det bästa av ett taskigt manus, kärlekshistorien som Emmerich skapat åt dem känns riktigt pinsam emellanåt och kemin mellan dem två, den finns helt enkelt inte.
Vi har liksom redan sett allt detta innan. Städer har förstörts i ”Independence Day”, ”Godzilla” och ”Armageddon” Emmerich själv står bakom de två förstnämnda.
Filmen kommer inte ta dig med storm, den är faktiskt ganska katastroffull, denna hade kunnat göras så mycket bättre. Jag ger Day After Tomorrow en svettig fralla av fem möjliga.
Ja, vart kommer jag vara den 28 Maj?
En pojke!
Han kliar som om huvudet, sedan börjar han hamra på tangenterna till sin dator.
Fingrarna jobbar på medan hjärnan tänker fram nästa ord som ska inprintas.
Ett manus ska det bli.
Ett manus kommer det att bli.
Kommer det att tillfredsställa läraren?
Det får tiden utvisa.
VHS
För er unga eller bara ni som har förvrängt vad detta fenomen är för något så kommer här en liten flashback. VHS är en videobandspelare med kasettband som media. Det var möjligt att när som helst stoppa in- eller uppspelning och avlägsna kassetten ur videobandspelaren för att senare återinsätta kassetten och fortsätta spelningen där den avbröts tidigare. Ibland var man tvungen att blåsa i spelaren, ibland var man tvungen att vrida på de här vita runda sakerna som fanns på kasetten för att det ens överhuvudtaget skulle bli en halvkass bild. Inte lika fancy som dagens DVD och Blu Ray när allting är på skivor istället för klumpiga fyrkantiga kasetter.
Första gången jag kom i kontakt med VHS var när jag var en liten pojkspoling. Det var en solig dag och jag var med min mamma på Rosengård Centrum, detta var en tid då jag kanske var max 4 år. Jag gick in i en affär och där såg jag dem, VHS spelarna. Så vackra, så stora men ack så dyra, på den tiden kostade dem mellan 3000-6000kr, idag får man väl en för dryga hundra kronor.
En liten tripp ner i minnesbanken!
Lite större och klumpigare än en skiva?