Jäkla Europe
Pudel/Power metal har aldrig legat högt på min lista över bra musik genre. Visst, Power metal har ett par guldkorn, grupper som Helloween, Iced Earth och svenska Hammerfall. Dock är inte Europe med på denna listan förrän nu. Jag spyr när jag hör "Final Countdown", jag spyr när jag ser deras fladdrande hår i vinden och jag spyr åt deras höga, långt utdragna Mariah Carey toner.
Men så lyssnade jag på deras senaste skiva "Last look at Eden". Detta är deras tredje comebackplatta, började pengarna att sina eller de bara saknade att stå på scen inför tusentals människor? De går i alla fall tillbaka till sin musikaliska grund i 1970-talets bluesiga riffrock. Det låter lite som Deep Purple/Audioslave och Joey Tempest röst låter fruktansvärt bra. Den är en aning mörkare, en aning råare än hans tidigare feminina skönsång. Jag gillar den. Men alltför ofta tar de blå stämningarna överhand och denna ojämnhet är ett stort problem på en annars grym skiva om jag får säga det själv.
Vad föreställer bilden egentligen?
Men så lyssnade jag på deras senaste skiva "Last look at Eden". Detta är deras tredje comebackplatta, började pengarna att sina eller de bara saknade att stå på scen inför tusentals människor? De går i alla fall tillbaka till sin musikaliska grund i 1970-talets bluesiga riffrock. Det låter lite som Deep Purple/Audioslave och Joey Tempest röst låter fruktansvärt bra. Den är en aning mörkare, en aning råare än hans tidigare feminina skönsång. Jag gillar den. Men alltför ofta tar de blå stämningarna överhand och denna ojämnhet är ett stort problem på en annars grym skiva om jag får säga det själv.
Vad föreställer bilden egentligen?
Kommentarer
Trackback
