Tankar från en bussresa 2
Ikväll känner jag mig tanklös. En bil körde precis förbi.
Swebuss har uppgraderat sig, inte nog med gratis Internet vilket de haft nu ett tag tack och lov så har dem installerat eluttag också, ett vid varje säte. Tack så mycket ni som kom på denna idé, inte EN dag för sent. Falun har jag varit i sen i måndags och idag gick jag runt i Stockholm vår kära huvudstad i ungefär två timmar med Venus, det regnade men det gjorde inget. Tror faktiskt att jag kommer hamna i den staden en vacker dag. Jag älskar staden och när jag hoppade av tåget från Falun så kände jag mig bara så hemma. Kanske Stockholm till hösten kanske inte, kanske Australien till hösten kanske inte. Men en sak är dock säker och det är att jag ska ha spelat på Dramaten minst en gång inom tio år.
Nu är det inte mina drömmar jag ska skriva om utan mina tankar men kan inte drömmar och tankar vara samma sak? Kanske inte samma för inget kan vara samma om det just inte är samma. Kommer ihåg när jag jobbade på Subway, man frågade en kund vad dem skulle ha och dem svara "samma" hur i hela världen kan dem ta samma? Hade dem tänkt betala sin kompis baguette och inte få något själv? Som den goda samarit som jag är så påpekade jag detta varenda gång på gott och ont, vissa kunder tog illa vid sig medan andra tog lärdom av det.
Att åka buss, hur ska man beskriva detta? En farkost? En stor bil som rymmer ungefär femtio personer om inte fler. En massa olika individer från olika kulturer, andra mentaliteter, andra tankar. En buss kan ses som något fantastiskt för visst kan en massa kreativa idéer komma fram bara genom att man tittar på sin granne? Kanske hör hur dennes dialekt är, vilka historier han eller hon förmedlar.
Många skulle nog säga att det är min trötthet som talar, klockan är bara 23.28 och till skillnad från förra gången jag skrev ner mina tankar på en buss så behöver jag inte oroa mig för att batteriet ska ta slut för som jag sa i början, eluttag, så himla praktiskt. Så varför inte fira detta med ett extra långt inlägg med just bara mina tankar? Nu vet ju inte jag om jag avslutar efter denna meningen eller om jag skriver ett tiotal till, det som sker det sker har jag fått lära mig man ska inte tvinga fram nåt eller rusa fram, då blir det pannkaka och sanna mina ord, det blir inget gott.
Hjärnan min vill sova nu så lite vila ska den allt få, om den inte godtar den vila jag har att erbjuda så kanske jag klottrar ner nåt litet till.
Swebuss har uppgraderat sig, inte nog med gratis Internet vilket de haft nu ett tag tack och lov så har dem installerat eluttag också, ett vid varje säte. Tack så mycket ni som kom på denna idé, inte EN dag för sent. Falun har jag varit i sen i måndags och idag gick jag runt i Stockholm vår kära huvudstad i ungefär två timmar med Venus, det regnade men det gjorde inget. Tror faktiskt att jag kommer hamna i den staden en vacker dag. Jag älskar staden och när jag hoppade av tåget från Falun så kände jag mig bara så hemma. Kanske Stockholm till hösten kanske inte, kanske Australien till hösten kanske inte. Men en sak är dock säker och det är att jag ska ha spelat på Dramaten minst en gång inom tio år.
Nu är det inte mina drömmar jag ska skriva om utan mina tankar men kan inte drömmar och tankar vara samma sak? Kanske inte samma för inget kan vara samma om det just inte är samma. Kommer ihåg när jag jobbade på Subway, man frågade en kund vad dem skulle ha och dem svara "samma" hur i hela världen kan dem ta samma? Hade dem tänkt betala sin kompis baguette och inte få något själv? Som den goda samarit som jag är så påpekade jag detta varenda gång på gott och ont, vissa kunder tog illa vid sig medan andra tog lärdom av det.
Att åka buss, hur ska man beskriva detta? En farkost? En stor bil som rymmer ungefär femtio personer om inte fler. En massa olika individer från olika kulturer, andra mentaliteter, andra tankar. En buss kan ses som något fantastiskt för visst kan en massa kreativa idéer komma fram bara genom att man tittar på sin granne? Kanske hör hur dennes dialekt är, vilka historier han eller hon förmedlar.
Många skulle nog säga att det är min trötthet som talar, klockan är bara 23.28 och till skillnad från förra gången jag skrev ner mina tankar på en buss så behöver jag inte oroa mig för att batteriet ska ta slut för som jag sa i början, eluttag, så himla praktiskt. Så varför inte fira detta med ett extra långt inlägg med just bara mina tankar? Nu vet ju inte jag om jag avslutar efter denna meningen eller om jag skriver ett tiotal till, det som sker det sker har jag fått lära mig man ska inte tvinga fram nåt eller rusa fram, då blir det pannkaka och sanna mina ord, det blir inget gott.
Hjärnan min vill sova nu så lite vila ska den allt få, om den inte godtar den vila jag har att erbjuda så kanske jag klottrar ner nåt litet till.
Kommentarer
Trackback