jonasperre

Ni fick stifta bekantskap med Harald för första gången i mitt förra inlägg. Han tog åt sig äran för att ha fångat fjärilen sedan släppte ut den igen.

Harald och jag fann varandra under Arvika Festivalen. En av de sista dagarna när jag städade så låg han bara där på marken och titta upp på mig. Jag böjde mig ner och plockade upp Harald, han var skadad, han var rädd, någon hade bara övergett han. Mina faderliga instinkter fick mig att stoppa ner han i fickan och efter att han vilat sig lite, känt sig trygg så var han på hugget och ville återgälda allt. Harald fick sitta på mitt tält under natten och skydda mig från alla onda festival människor. Med sin hotfulla stämma och dödliga blickar så tog det inte lång tid förrän de som hade sitt tält sidanom mig flyttade. Harald lugnade ner sig och kom sedan överens med dem runt omkring. Han hade ju blivit övergiven så klart han kände sig lite rädd fast han inte vågade erkänna det. Harald följde med mig hem, här trivs han bra. Springer runt, gör volter, armhävningar och sit ups. Han är inte alls dyr i drift, kostar faktiskt ingenting. Det är historien om Harald det.

Om han någonsin hittar på med fler galna upptåg så kommer de upp här på bloggen, var så säkra på det.