Dilwale Dulhania Le Jayenge



Dilwale Dulhania Le Jayenge gick hela fem år på de indiska biograferna och är en perfekt introduktion till den som inte har sett någon Bollywood film innan, jag är en av dem. Med en klassisk pojke möter flicka story, bra skådespelare och fina låtar gör denna till en riktig feel good film.

Den manliga huvudrollen spelas av Shah Rukh Khan, en av Indiens största skådespelare. Hans komiska timing är perfekt med en naturlig charm som får tjejerna att falla och killarna att bli avundsjuka. Den kvinnliga huvudrollen spelas av Kajol som charmar de flesta med sin skönhet.

Khan spelar Raj, en bortskämd rik grabb som är uppväxt i London. Kajol spelar Shimran, en vanlig indisk tjej som också bor i London. Hennes pappa tänker gifta bort henne med en gammal väns son i Punjab. Shimran övertalar sin fader att få åka runt i Europa en månad med sina vänner innan giftermålet. Under resans gång så träffar hon på Raj. De kommer givetvis inte överens efter Raj är elak för det mesta men så en dag missar de båda tåget medan deras vänner hinner med det. De blir tvungna att samsas. Dem dricker,  dansar och sjunger, utvecklar känslor för varandra. Väl hemma i London igen berättar Shimran om sina känslor för sin mor, hennes far hör detta och beslutar att de ska åka till Punjab redan dagen efter, tidigt. Raj följer efter, infiltrerar den hela stora släkten. Blir "vän" med Shimrans blivande man. Försöker charma sig in hos alla speciellt Shimrans fader så att han ska överlämna henne till Raj. Det händer en massa roliga galenheter.

Dilwale Dulhania Le Jayenge är den första Indiska långfilmen jag sett och jag säger bara WOW. Detta är en riktig feel good film, så här glad har jag inte varit efter en film sedan Mamma Mia på bio. Tre timmar ren glädje, det enda man kan klaga på är Shimrans sångröst, höga och nasala. Jag ser henne gärna i fler filmer men slipper gärna höra henne sjunga.
Rekommenderas skarpt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0