Arvika Festivalen 2009
Lite sent att skriva om Arvika Festivalen 2009 då ni säkert redan läst allt i tidningarna. Tre våldtäkter, ett antal misshandel och en jäkla massa fylla gjorde årets festival till en ganska "lugn" festival.
Arvika var från början en synthfestival som nu även är riktad inom hårdrock och lite pop, bara för att dra så många gäster som möjligt.
Festivalen bestod också av några av de jobbigaste stockholmarna jag har fått äran att träffa i mitt liv. Kärt barn har många namn, dessa människor skulle kunna sammanfattas som Djävulen. Deras hemmabyggda bergsprängare spotta ur sig Death Metal på högsta volym. Dessa trevliga människor fyllde även sina seniga kroppar med alkohol och tjack. Att slåss hade dem också högt upp på sin lista.
Självfallet fanns det inte bara en massa drägg utan även bra människor, bra stockholmare. Tro det eller ej. Jag hittade även några hårdrockare från Malmö som spelade Pantera på hög volym, vi var alla i extas. Sedan får man inte glömma alla härliga funktionärer, där hittade man sig en handfull nya vänner.
Mitt jobb bestod av att städa den lugna campingen som till skillnad från den stora var rena paradiset. Här fanns inga jobbiga stockholmare. Här kastade ingen ölburkar på gräset. Här spelade ingen för hög musik. Här bjöd gästerna in en till deras diskussioner och bjöd på chilinötter, jordgubbar och plommon. Även öl och tequila men ja, funktionärer får inte dricka inte ens efter arbetstid. Något med att man ska visa gott föredöme blablabla.
Artisterna då. Elegant Machinery fick mig att fälla en tår. Welle Erdball var så där lagom mysiga som jag hört att de ska vara och Mustasch är såklart Sveriges bästa hårdrocksband vilket de visade igen. Depeche Mode då frågar ni, var inte de nåt bra? Jag säger bara ett ord, FLOPP. Säkert en massa som inte håller med mig men så få hits som de spelade så kan inget annat förväntas. Inte ens publiken var taggad. Depeche Mode var en riktig besvikelse men nu har jag i alla fall sett dem. Hoppas på ett återbesök av Kraftwerk nästa år, då lär det bli röj.
Ett bra tips för alla som hade tänkt tälta. Köp inte ett vanligt standardtält för ungefär tvåhundra kronor. jag fick erfara nästan varje natt att när det regnar mycket så är inte tyget det bästa för att hålla dropparna utanför tältet. Även en kyla som heter duga trängde sig på. Sedan på morgonen när solen stod på, då var det hundra grader i tältet.
Bajamajor luktar inte så fräscht på morgonen under morgonsolen.
Det finns så mycket att säga om Arvika Festivalen att jag inte ens kommer skriva ner en tiondel. Jag rekommenderar att ni alla åker dit nästa år.
Arvika var från början en synthfestival som nu även är riktad inom hårdrock och lite pop, bara för att dra så många gäster som möjligt.
Festivalen bestod också av några av de jobbigaste stockholmarna jag har fått äran att träffa i mitt liv. Kärt barn har många namn, dessa människor skulle kunna sammanfattas som Djävulen. Deras hemmabyggda bergsprängare spotta ur sig Death Metal på högsta volym. Dessa trevliga människor fyllde även sina seniga kroppar med alkohol och tjack. Att slåss hade dem också högt upp på sin lista.
Självfallet fanns det inte bara en massa drägg utan även bra människor, bra stockholmare. Tro det eller ej. Jag hittade även några hårdrockare från Malmö som spelade Pantera på hög volym, vi var alla i extas. Sedan får man inte glömma alla härliga funktionärer, där hittade man sig en handfull nya vänner.
Mitt jobb bestod av att städa den lugna campingen som till skillnad från den stora var rena paradiset. Här fanns inga jobbiga stockholmare. Här kastade ingen ölburkar på gräset. Här spelade ingen för hög musik. Här bjöd gästerna in en till deras diskussioner och bjöd på chilinötter, jordgubbar och plommon. Även öl och tequila men ja, funktionärer får inte dricka inte ens efter arbetstid. Något med att man ska visa gott föredöme blablabla.
Artisterna då. Elegant Machinery fick mig att fälla en tår. Welle Erdball var så där lagom mysiga som jag hört att de ska vara och Mustasch är såklart Sveriges bästa hårdrocksband vilket de visade igen. Depeche Mode då frågar ni, var inte de nåt bra? Jag säger bara ett ord, FLOPP. Säkert en massa som inte håller med mig men så få hits som de spelade så kan inget annat förväntas. Inte ens publiken var taggad. Depeche Mode var en riktig besvikelse men nu har jag i alla fall sett dem. Hoppas på ett återbesök av Kraftwerk nästa år, då lär det bli röj.
Ett bra tips för alla som hade tänkt tälta. Köp inte ett vanligt standardtält för ungefär tvåhundra kronor. jag fick erfara nästan varje natt att när det regnar mycket så är inte tyget det bästa för att hålla dropparna utanför tältet. Även en kyla som heter duga trängde sig på. Sedan på morgonen när solen stod på, då var det hundra grader i tältet.
Bajamajor luktar inte så fräscht på morgonen under morgonsolen.
Det finns så mycket att säga om Arvika Festivalen att jag inte ens kommer skriva ner en tiondel. Jag rekommenderar att ni alla åker dit nästa år.
Kommentarer
Postat av: nicole
att lära av tält så har du nu lärt dig något som alla festivalare redan vet :P pressännig är ett måste vid ett tält utan yttertält. Och tälten blir aldrig varmare eller svalare.. det är ett helvete allmänt :) Därför man åker till P&L o har fint väder hela tiden.. :)
Trackback
